I 40 år har Kvinnojouren MOA - Kämpat för medsystrar i nöd


Bakom en anonym dörr i Eskilstuna finns ett skyddsrum för kvinnor och barn. Inte mot krig, men mot våld. I 40 år har Kvinnojouren MOA tagit emot misshandlade kvinnor och deras barn. Det är en både hopp-

ingivande och tröstlös tanke att kvinnor behöver stötta varandra mot ett våld som aldrig verkar upphöra.


Kvinnojouren MOA i Eskilstuna var en av de första i landet när den startades 1980. Då var det kvinnor som tog hand om varandra på ett helt ideellt sätt eftersom samhället inte hade något skydd att erbjuda. Först 1982 föll våld i hemmet under allmänt åtal.

– Det var ingen samhällelig angelägenhet. Ofta vände polisen i dörren och sa ”familjevåld”, berättar Gunilla Lange, ordförande på sitt tionde år i föreningen Kvinnojouren MOA.


Idag ses både kvinnor och barn som brottsoffer och kommer för det mesta till jouren genom kommunens socialjour direkt från en våldssituation, ofta utan annat bagage än kläderna de har på sig. Jouren har tio bostadsrum, gemensamt kök, vardagsrum och lekrum för barnen och personal för stödsamtal. 64 kvinnor och 96 barn passerade förra året genom huset, från våld till en ny och bättre framtid.

– Här får de vila ut och få stöd att tänka igenom sin situation för att gå vidare. Ibland tar det tid att inse att det våld de blivit utsatta för är ett brott, säger Therese Jacobsson som är anställd som verksamhetschef.


Skydd i annan kommun

Eskilstuna kommun står för jourens grundfinansiering genom det gemensamma avtalet IOP, Ideellt Offentligt Partnerskap, där jourens samarbete med kommunen regleras. De tio rummen fördelas med sex rum till Eskilstuna kommun och fyra rum till andra kommuner när hotbilden mot kvinnorna är så stor att de måste få skydd i annan kommun än hemkommunen.


Nästan alla går vidare till en egen bostad. Kommunens fastighetsbolag avsätter lägenheter med kommunkontrakt. Under ett år får kvinnorna en boendestödjare till hjälp att hitta sitt nya liv. I de flesta fall förs sedan kontraktet över till kvinnorna. 75 procent av kvinnorna får skyddad postadress. Ett par fall årligen handlar om hedersvåld.

– Utöver boendet har vi 60 kvinnor som kommer till jouren för samtal. De lever i en våldsam relation men behöver ännu inte ha skyddat boende. De har ofta nätverk och jobb, de kan vid behov bo hos vänner eller släktingar. Många som bor på jouren har få kontakter, kan kanske inte svenska språket och levt isolerade från samhället berättar Therese Jacobsson.


Alla samhällsgrupper

De som misshandlar finns i alla yrkes- och samhällsgrupper och gemensamt för dem är att de utövar makt och kontroll och långsamt knäcker kvinnornas självförtroende genom psykisk misshandel.

– Ofta är kvinnan redan nedbruten när första slaget kommer. De kan stå ut i åratal men när våldet eskalerat och kvinnorna känner fara för sina liv, flyr de och kommer till jouren för att få skydd, säger Gunilla Lange. Med stöd av jourens personal lyckas en stor majoritet gå vidare i livet på egen hand.

Jouren hjälper till vid myndighetskontakter som sjukvård, skola och förskola, polisförhör, domstolsbesök och att reda ut ekonomin. På helger och kvällar gör föreningens 24 volontärer olika insatser för kvinnor och barn.

– De ger guldkant i en svår situation. Till exempel besöker de Parken zoo med medhavd matsäck. Volontärerna bakar, ordnar kalas och sköter jourtelefonen, säger Gunilla Lange.

Föreningen Kvinnojouren MOA har 160 medlemmar, varav 22 är män, och är ansluten till riksförbundet Unizon tillsammans med 140 kvinno- tjej- och ungdomsjourer runt om i landet.

– Vi borde vara 100 000 medlemmar! Så många bor i Eskilstuna, säger Gunilla Lange och påpekar att hela medlemsavgiften går direkt till kvinnorna.


Stödet till kvinnor

För pengarna får nyinskrivna bland annat ett startpaket med morgonrock, tofflor och hygienprodukter. De får också en första sats basvaror. Kvinnorna lagar och betalar sedan sin egen mat på jouren. När de flyttar ut till en oftast tom lägenhet finns ett förråd med skänkta möbler, husgeråd och kläder att välja bland.

Stödet till kvinnor som utsätts för våld har utvecklats mycket under de 40 år som gått, men orsaken till att kvinnor och barn tvingas fly har inte förändrats.

– Nu väntar vi på att män som misshandlar eller dödar en mamma inte ska kunna få vårdnaden om sina barn, de har förbrukat förtroendet att få vara förälder, avslutar Gunilla Lange.

Vill du bli stödmedlem i Kvinnojouren MOA

kan du swisha 200 kronor till 123 150 85 89

Text & Foto: Anna Jerdén