En dag i taget - Med Peter Johansson
Har cyklat Vätternrundan tio gånger och även några andra motionslopp. Men för cirka två år sedan började jag springa. Det har numera tagit över nästan hela min träningsmängd. Anledningen är enkel, jag får ut mer träning på kortare tid. När jag cyklade runt Vättern så var det mycket träning månaderna innan; från att snön släppte till loppet som är i juni. Men efter loppet tappade jag ofta motivationen och det blev nästan som att börja om året efter. När jag började med löpning blev det lättare att hålla kontinuitet hela året. Sen kom såklart tankarna på vilka lopp som var intressanta och Stockholm maraton 2019 fick bli det första provet. Kände att jag hade många mil i benen men som många nämnt så hade jag inte de där långa lågintensiva träningspassen som man bör ha. Efter cirka 30 km hände något med kroppen och varje steg kändes blytungt. Sprang i mål på dryga fyra timmar, nöjd med prestationen men inte tiden.
Nu när jag visste att jag kunde springa ett maraton så väcktes tanken på att springa något häftigare lopp och började då snegla på Chicago 2020. Började forska i hur man tar sig dit och anmälan och så vidare. Då väcktes nästa tanke. Att springa alla World Majors-loppen, Boston, Chicago, New York, London, Berlin och Tokyo. Allt detta ska göras på fem år för att det ska kallas för en riktig Majors. Såklart en riktig bedrift och det är endast 76 svenskar som utfört detta tidigare. Jag bokade in mig på Chicago maraton i år men sedan kom Corona och loppet blev inställt och flyttat till nästa år.
För mig personligen så har Corona gjort att jag känner efter nästan varje morgon, är jag lite förkyld eller har jag lite hosta. Tycker det är svårt att avgöra om man är förkyld eller om det bara är mentalt då vi matas med alla dessa teorier dagligen. Det är en vidrig sjukdom och för två veckor sedan kände jag att det var något som inte stämde. Gjorde ett test men var inte sjuk, kändes direkt lättare och tränade dagen efter. Som sagt mycket mentalt i detta. Avslutningsvis hoppas jag att världen snart blir befriade från detta järngrepp och såklart att jag står på startlinjen i Chicago i oktober.
