I 30 år drevs Kvinnliga Medborgarskolan i sörmländska Julita. Som en hyllning och för att bevara minnet av verksamheten och hylla dessa kvinnor växte under 90-talet såväl kulturförening som musikteater fram. Just nu är Fogelstad Musikteater aktuell med ”Kvinnorna och staden” efter en romansvit av Kerstin Ekman.
En av Fogelstad Musikteaters första produktioner var ”O Fågelstad – ett andens badställe”. Det var ett musikaliskt hyllningsdrama till kvinnorna vid Fogelstad Medborgarskola, deras idéer och initiativ. Därefter har det genom åren kommit att bli ett antal musikteaterproduktioner samt även ett festspel med medverkande som Sara Lidman, Maj-Gull Axelsson och Kerstin Thorvall.
Den största produktionen som föreningen satt upp är ”Kvinnorna och staden” som är aktuell just nu. Aktuell igen, ska man väl säga, då urpremiären hölls 2018. Då fanns till och med Kerstin Ekman med i publiken. Totalt framfördes 15 föreställningar. I år, 2022, blir det 12 föreställningar. Nypremiären blir den 30 juni.
– Dramatiseringen bygger på Kerstin Ekmans romaner ”Häxringarna”, ”Springkällan”, ”Änglahuset” och ”En stad av ljus”, berättar Cissie Brunosson, producent för uppsättningen.
Gigantiskt arbete
Romanerna berättar kvinnornas historia i den mansdominerade järnvägsknuten Katrineholm, där Kerstin Ekman växte upp. Cissie berättar att det har varit ett gigantiskt arbete att dramatisera den här romansviten. Ett jobb som gjordes av dramatikern Ingegerd Monthan. All musik med text är nyskriven just för den här uppsättningen vilket gjorts av Marie Selander som även är konstnärlig ledare för produktionen.
Historien börjar på 1870-talet och sträcker sig fram till 1950-talet. Det är en musikaliskt berättad historia som i stora drag handlar om Tora, som är uppvuxen på landet och vill ta tjänst i stan. Hon börjar som piga och startar i sinom tid ett eget bageri.
– Det är en berättelse som handlar om kvinnornas frigörelse. Det är en berättelse om kvinnor vilket också gör att det är nästan enbart kvinnor på scen – och även bakom scen. Musiken är tongivande i föreställningen och Marie Selander fungerar som berättare och knyter på så sätt ihop berättelsen.
Grekiskt drama
Det är en stor produktion som nästan kan liknas vid ett antikt grekiskt drama med berättaren, två huvudpersoner, orkester och en kör på drygt 20 personer. Föreställningarna ska framföras i lokstallarna i Katrineholm, en plats inte så långt ifrån där Kerstin Ekman växte upp.
– Vi använder den gamla snurrskivan som finns i ångloksstallet. Det gör att vi enkelt kan skifta mellan scenerna bara genom att snurra på scenen.
Biljettförsäljningen började, såklart, på internationella kvinnodagen den 8 mars och musikteaterföreningen kan glädjas åt att intresset fortfarande finns för föreställningen.
– Man kan såklart fråga sig varför man väljer att sätta upp samma föreställning igen, säger Cissie. Men det här är en viktig del av vår historia och det vi hoppas nu är att fler ungdomar ska komma till våra föreställningar. Vi tror också att de som väljer att se den igen får en ny upplevelse för under pandemiåren har regissören Judith Hollander haft tid att sätta sin prägel på föreställningen och koreografen Ingela Kling har utvecklat och förfinat koreografin sedan första uppsättningen.
Satt Fogelstad på kartan
”Kvinnorna och Staden” har verkligen satt Fogelstad och inte minst Fogelstad Musikteater på kartan. Media över hela landet, vilket innefattar såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet och SVT, har uppmärksammat och hyllat föreställningen.
På frågan om det finns planer på att ”Kvinnorna och staden” kommer att leva vidare svarar Cissie:
– Det finns inga planer just nu men Fogelstad Musikteater tycker det är en viktig berättelse och kanske något man skulle kunna utveckla i ett annat format. Vi får se vad som händer i framtiden.
”Det är en berättelse om kvinnor vilket också gör att det är nästan enbart kvinnor på scen – och även bakom scen”
”Kvinnorna måste bli många och kunniga”
Kvinnliga Medborgarskolan öppnades för 97 år sedan i den gamla inspektorsbostaden på det stora godset Fogelstad i Julita. Skolan var aktiv i 30 år och hade stor betydelse för kvinnors utveckling i Sverige. Det här kom att bli starten för dagens svenska kvinnorörelse.
Det hela började med att 1922, året efter att kvinnlig rösträtt infördes, valdes fem kvinnor in i riksdagen. En av dem var Elisabeth Tamm som ägde godset Fogelstad. Tillsammans med Kerstin Hesselgren, som även hon hade valts in i riksdagen, bjöd de in tre kvinnor till Elisabeths gods. En av dem var den kända journalisten och författaren Elin Wägner. Det var då tanken på att starta en kvinnlig medborgarskola i Julita föddes. Kvinnorna kallade sig Fogelstadsgruppen och man sa: ”Om det ska märkas att kvinnorna kommit in i samhällslivet, måste de bli många och kunniga”.
Skolan skulle vara en fristad och riktade sig till alla kvinnor – oavsett partitillhörighet. Ambitionen var även att samla kvinnor med olika social och kulturell bakgrund. Honorine Hermelin var skolans rektor under hela dess livstid och Ebba Holgersson som var lokalpolitiker från Blekingen anställdes som lärare. I övrigt hölls undervisningen av föredragshållare och samtidens främsta kulturpersonligheter.
Det erbjöds både kortare kurser och längre program i ämnen som historia, medborgarkunskap och praktisk psykologi. Aktuella politiska och sociala frågor fanns givetvis på schemat dessutom muntlig framställning, musik, konst med mera.
Drygt 2000 kursdeltagare hade Kvinnliga Medborgarskolan innan den lades ned 1954. Under en period var nästan åtta av 18 kvinnliga riksdagsledamöter före detta kursdeltagare på Fogelstad.
Skolan drevs i inspektorsbostaden på godset Fogelstad. Huset kallas än idag av många Julitabor för ”skolan”. Fogelstads mejeri iordningsställdes till skolans förfogande. Här fanns sovsalar för kursdeltagarna och vinden gjordes iordning till en festsal där det hölls berättarkvällar, teaterföreställningar, sångstunder och annat.
Från vänster: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren, Honorine Hermelin and Elin Wägner. Medlemmar av Fogelstadsgruppen som grundade Kvinnliga Medborgarskolan.
Text: Carina Wedin
Foto: Tomas Nilsson
Kommentare