top of page

Nya fönster är bekvämt och klimatsmart


Har du drag? Kallras? Dåliga fönsterbågar? I dessa tider är inte minst den energiförlust ett som ett äldre fönster skapar ett mycket gott argument för att byta fönster. Du kan minska din elräkning markant om du gör det. Här kommer massor med tips från Morups Fönster för dig som går i fönsterbytartankar!


ALLA GODA TING ÄR TRE

Har du stora glaspartier är de förmodligen riktiga energitjuvar. För att få ett riktigt skönt inomhusklimat är treglasfönster att föredra. De är dessutom väldigt hållbara samtidigt som de ger ett fräscht intryck under lång tid. Redan på 80-talet började treglas att bli det självklara valet. Treglas är dessutom ljudisolerande vilket är en fördel om du bor mot en högtrafikerad gata.


KLIMATSMARTA FÖNSTER

Av all aluminium som används idag är cirka 70 procent återvunnen. Det går åt 98 procent mindre energi att återvinna aluminium än att framställa. Det är något att glädjas åt varje gång du pantar dina burkar eller sopsorterar din kaviartub. Morups Fönster har valt bort miljöfarlig impregneringsvätska och satsar på fönsterbågar gjorda av kärnvirke med aluminiumbeklädd utsida. Hållbart, klimatsmart och mer eller mindre underhållsfritt.


EFFEKTIVA ELLER INEFFEKTIVT?

Kan ett fönster vara ineffektivt? Jodå, dåliga fönster blir ineffektiva då de släpper in kylan i stället för att stänga den ute. Och hur reagerar man – jo, genom att höja värmen! Ännu mer värme går förlorad och du eldar för kråkorna vilket resulterar i hög elräkning. Det är dessutom ganska oangenämt att sitta intill ett dåligt isolerat fönster vilket kanske leder till att du möblerar för att slippa vistas i närheten av fönstret. Inte bara ineffektiva fönster, det blir även ett ineffektivt boende om man inte kan utnyttja rummet som man egentligen vill.

Dåligt isolerade fönster står för en tredjedel av den energi som används för att värma upp huset enligt Energimyndigheten.


DET DÄR MED U-VÄRDE

Värmeförlust som fönster orsakar anges i u-värde. Man mäter u-värdet på en kvadratmeter glas, när skillnaden mellan temperaturen inne och ute är en grad. Man kan ange u-värdet för enbart fönstret men egentligen är det värdet för hela konstruktionen som är relevant då såväl beslag som annat i fönstret påverkar u-värdet. Riktigt bra fönster får klassas som energifönster och måste då ha ett u-värde på 1,2 eller lägre. Så ju lägre u-värde desto bättre fönster. Så lågt som 0,8 är u-värdet på fönster på hus som klassas som så kallade passivhus vilket är byggnader som baseras på en samling byggtekniker för att skapa energisnåla hus.

Det man kan konstatera är att det är skillnad på fönster och fönster. Äldre tvåglasfönster brukat ha ett U-värde på mellan 2,4 och 3. Högt, med andra ord. Nya tvåglasfönster ligger på cirka 1,5. Lite bättre är treglasfönster med u-värde på runt 1,2. Men allra bäst är treglasfönster med energiglas, varmkant och argongas, som ligger på cirka 0,9 i U-värde och hos Morups Fönster finns det fönster med så lågt U-värde som 0,72. Att sträva efter ett så lågt u-värde som möjligt är alltså bra både för klimatet och plånboken!


OOPS! KONDENS PÅ UTSIDAN?

Kondens på utsidan innebär att du har bra och täta fönster som inte läcker ut värme till det yttersta glaset. Om det yttersta glaset blir kallare än den omgivande luften – då uppstår kondens. Men det går att lösa då moderna fönster ofta har en värmereflektor ingjuten på utsidan av glaset. Ny teknik och forskning gör det möjligt att undvika yttre kondens, glaset håller samma temperatur som den omgivande luften. Morups Fönster kallar detta glas för Antifog.



”Att sträva efter ett så lågt u-värde som möjligt

är alltså bra både för klimatet och plånboken!”


Fönster – från lyxartikel till självklarhet

Det är under 1500-talets mitt som fönsterglas börjar tillverkas i Sverige. Det var då en lyxartikel och först under 1700-talet blir de glasade fönstren mera allmänna.

Kunskapen att tillverka glas är gammal. De äldsta beläggen för fönsterglas finns i romerskt material omkring år 0, det var då gjutet glas.


Enligt cylindermetoden, som utvecklas i Frankrike under 1300-talet, blåser man en stor cylinder, kapar ändarna och klipper upp glasröret. Detta ger ett fyrkantigt glas, som är jämnare och gör det lättare att utnyttja glasets hela yta. Denna metod var långt in i vår tid det vanligaste sättet att tillverka planglas.


År 1913 presenteras en metod att dra glas direkt från ugnarna. Glava i Värmland började 1927 som första glasbruk i Sverige att tillverka glas enligt denna metod. Floatmetoden utvecklades i England under 1950-talet av Alastair Pilkington och huvudparten av allt planglas tillverkas idag enligt denna metod. Floatglastillverkning ger ett helt slätt glas, som har en helt annan karaktär än ett äldre fönsterglas. Floatglas kan dock inte tillverkas i tunnare dimensioner än 3 mm.



Comments


bottom of page