Ett helt liv på tå

Dansen är allt – och har så varit från tre års ålder. Efter en lång karriär som solist vid Kungliga Baletten i Stockholm har Katariina Edling satsat på egna dansprojekt – nu senast The Room där olika danstraditioner får mötas.

Som sagt, redan som treåring tog Katariina sina första balettsteg hemma i Turku, utanför Åbo i Finland. Men hon tyckte det var larvigt på grund av det löjliga flaxandet där vi skulle likna fjärilar. Fick hon inte dansa riktig balett så kunde det vara, konstaterade hon redan vid fyra års ålder. Men det var en lyhörd lärare som startade en grupp med ”riktig balett” för småttingar och då ville Katariina vara med igen.

Som tonåring blev det mer på allvar och nu visste Katariina att det var balett hon skulle jobba med.

–  Jag hade en danslärare som också var koreograf så jag fick tidigt lära mig att stå på scen och det är något jag verkligen älskar än idag, berättar Katariina.

När det var dags att börja gymnasiet sökte hon inte bara hemma i Åbo utan även till Kungliga svenska balettskolan i Stockholm, en skola med bra rykte och det var dit hon helst ville. Katariina kom in på första försöket. Föräldrarna hade insett att hon var övertygad i vad hon ville så de stöttade hennes beslut och lät sin 16-åriga dotter flytta till Stockholm.

Katariina berättar att den första tiden i Stockholm var tuff. Hon låg lite efter jämfört med de andra eleverna, hennes scenvana var dock en stor fördel. Hon hade nu tre år på sig – det handlade om att vinna eller försvinna.

–  Ska man ha en chans att hävda sig inom klassisk balett måste man bli klar dansös tidigt. Man måste också vara ganska hårdhudad, aldrig grubbla över det man misslyckats med och lära sig leva med att man blir bortvald ibland. Det är en tuff bransch som handlar om att prestera på topp – varje dag.

Bra början på karriären

Katariina tog tillvara på den chans hon fick och var faktiskt den enda i klassen som verkligen gjorde en balettkarriär. Redan under årskurs 3 fick hon möjlighet att stå på scen, på riktigt. Anneli Alhanko, Sveriges då främsta balettdansös, var sjuk så Katariina fick ersätta Annelis ersättares ersättare på en turné i Brasilien. En bra början på karriären ändå – indirekt fick hon ju ersätta Anneli Alhanko. Efter skolan gällde det att få ett jobb. Barndomsdrömen var Parisoperan men ett rimligare mål var Kungliga Baletten i Stockholm och efter ett kort nedslag på Estniska Nationalbaletten och ett par år på Finska Nationalbaletten så kom chansen att få jobba på just Kungliga Operan i Stockholm.

–  Nu hade jag kommit hem. Det var det här jag verkligen ville, säger Katariina som var anställd på Kungliga Baletten i 20 år. Med fem olika chefer genom åren har jag varit med om allt – både upp- och nedgångar. Jag fick även chansen att under den här tiden jobba ett år vid Les Ballets de Monte Carlo.

För sex år sedan lämnade Katariina Kungliga Operan. Då bodde hon redan i Nyköping så det blev såklart här hon etablerade sig. Väldigt snart öppnade hon sin dansskola och startade sitt första projekt med Tobias Wallin som många känner igen från Let´s Dance. Katariina har även varit med i ett inslag i Let´s Dance där hon och Tobias dansade till Darin när han sjöng ”En säng av rosor”.

–  Jag har alltid tyckt om att dansa med en partner så det här var ett efterlängtat samarbete. Projektet hette V/S - [versus] och var en fusion mellan balett och ballroom, ett oväntat möte med fyra dansare från olika världar; två från baletten och två från ballroom. Det här var 2017. Tre år senare hade jag och Tobias premiär med The Room där det bara är vi två som dansar, den föreställningen har vi turnerat i hela landet med. Det är en berättelse om hur ett oväntat möte kan skapa något nytt och unikt – och även här låter vi balett möta sällskapsdans. Musiken är blandad – allt från klassisk till Beyoncé och Prince. Ett mål är att göra baletten lite mer folklig och ballroom lite mer av en konstart. Vi vill också att det ska vara enkelt för den som tittar, man ska inte behöva vara konstkritiker för att förstå vår föreställning.

Är för alla

Katariina vill också bege sig ut till folket – de ska inte behöva ta sig till de fina salongerna för att uppleva dans. Det är på små orter och i mindre lokaler som föreställningen spelas – föreställningen har till och med spelats i en loge.

–  Jag vill ut i landet och möta människor där det normalt inte visas dans. Man ska känna att det här är för alla.

I januari är det premiär för ”Making art cool” där konstnärer och artister på hög nivå samlas för att lyfta kulturen. The Room är en del av denna föreställning.

–  Svenska folket har inte alls samma förhållande till konst och kultur som man har i andra delar av Europa där det inte på samma sätt är en klassfråga. Vi vill uppmuntra människor att ta sig för att möta konsten och det får man i ”Making art cool”, en idé vi också hoppas kunna ta till andra platser i landet.

Anpassa sig

Som balettdansös går man i pension tidigt men absolut inte ännu om man heter Katariina Edling. Det finns fortfarande planer även om kroppen, framför allt fötterna, värker ibland. Hon har fortfarande planer för framtiden.

–  En plan är att även sätta upp The Room i Stockholm. Det har efterfrågats men det gäller att hitta rätt plats att vara på – en udda lokal som tilltalar den stora massan. En annan plan är att min verksamhet ska byta lokal. Vi flyttar vägg i vägg med den befintliga lokalen men till en större. Jag har nog gjort det mesta med det dyker alltid upp nya drömmar och mål. Man får också anpassa sig; som dansare kan man inte göra allt hur länge som helst. Men visst, jag gillar ju att sjunga, det skulle vara roligt att göra i något sammanhang.

Varför inte musikal då?

– Ja, men där har vi det, utropar Katariina! Musikal, jag skulle verkligen velat vara med i en musikal! Hade jag inte varit gravid så hade jag haft möjlighet att göra audition till Dirty Dancing när den gick på Chinateatern för tolv år sedan. Det var en kollega till mig från operan som gjorde den manliga huvudrollen och flera av dansarna kom just från operan. Men vem vet, det kanske inte är för sent om de behöver en äldre dam, avslutar Katariina och skrattar.

Text: Carina Wedin

Foto: Peter Fröjd

”Jag vill ut i landet och möta människor där det normalt inte visas dans. Man ska känna att det här är för alla.”